Hur hel jag blir

av att släppa något

som var en del av mig

Hur mycket luft jag får

av att sluta andas in

vanan

Hur överjävligt mycket

jag inte hunnit vara

för att jag ville vara

Egoismen 

är 

en 

dygd

få

förunnad.

Välviljan är en dygd ständigt utnyttjad

Kärnan i

och skyddet mot

skam

är detsamma.

Låt oss låtsas som ingenting
Så lätt det blir.
Rösten ligger som en spya i min hals.
Jag tänker att det hade kunnat vara bra.
Att du hade kunnat göra mig bra.
Eller att jag åtminstone kunnat göra dig bra.
Men varför ljuga.
Fåfängan bedrar.
Det enda vi har gemensamt är vår brist på bekvämlighet med varann.

Jag trodde att du var en önskebrunn, men du var ett såll.

Att dela med sig av sig själv är att dö en smula.
Att inte dela med sig av sig själv är leva som död.