Vissa saker vi säger är så invanda att vi råkar säga dem
istället för det nya brillianta vi kommit på. Plötsligt inser vi vad vi menar –
att vi menar – något helt annat. Plötsligt vill jag formulera mina storslagna
nya idéer, men när jag försöker berätta dem så är det enda som faller ur min
mun samma gamla klichéer som inte tar mig någon vart. Jag inser att jag inte
ens väljer mina ord själv. Vanan väljer orden, vanan väljer formuleringen. Och
då är orden ändå det minsta problemet. Lättare att säga än att göra, lättare
att tänka än att säga, lättare att drömma än att tänka, lättare att förtränga
än att drömma. Det är många steg innan ordens koppling vant sig vid dina nya
drömmar. Formulerar du drömmarna för snabbt kommer vanan sätta käppar i hjulet
för dig. Du kommer få en örfil i hur pass mycket autopilot du och din mun har.
Men oftast sker ju inte detta. Oftast har du utvecklat dina
drömmar så sakta och försiktigt att när du väl formulerar dem, så är de redan
ett invant mönster. Ofta märker du inte av glappet mellan ditt medvetna,
kontrollerade jag och ditt omedvetna drömmarjag. Men ibland. Ibland ruckas du
bort från din trygghetzon, och försöker beskriva varför drömmarna blir
livsviktiga i ett liv du insett är meningslöst, och varför själva meningslösheten
ger näring åt drömmar, och varför drömmarna inte kan bli verkliga innan du
insett livets faktiska meningslöshet. Och så försöker du formulera
hoppfullheten i detta. Men du stoppar dig. För drömmarna är inte
färdigformulerade. De hoppar fram och tillbaka mellan hjärnbalken och
tandraderna och hon som lyssnar kommer snart tro att du är självmordsbenägen.
När du egentligen bara hittat en liten låga, mitt i vardagen. Vardagen som inte
var så grå innan heller, men som nu tycks ännu lite mer spännande. Men du hör
klichéerna välla ur din min, och du får bromsa. Ta sats. Surfa på den energi
som förvirringen ger. Och kanske ibland skita i att dina formuleringar brister.
Den som söker logik i dina drömmar kommer aldrig till fullo förstå dem. Drömmar
byggs av kärlek och bara den som kan ge hundraprocentig kärlek har rätt till
någon annans drömmar.
